Bluffmakare

Det är ett år sedan jag senast kom ihåg att jag hade en blogg och då hade livet previs vänt sej rätt igen efter att ha varit upp och ner så länge. Ärren är nästan redan borta, de har bleknat bort tillsammans med många minnen av de dåliga dagarna. De tenda jag inte kan glömma är känslan av hopplöshet, att behöva ändra allt i livet inklusive mej själv för att någonsin kunna må bra igen. Att inte ta någon slags lycka för givet.

Ett år senare sitter jag i London och skriver. Så mycket har hänt, nästan inget är kvar av det gamla.

Under detta år har jag tränat som satan, avslutat gymnasiet, vandrat 160 km under 10 dagar på Irland tillsammans med värmlänningen Alexandra, haft ytterligare 10 dagars rundresa på Irland tillsammans med resten av Explorer Belt-gruppen, varit en del av International Service Team på the 22nd World Scout Jamboree, sorterat sopor på sagda läger, varit i Malmö för att hälsa på nya vänner, failat en Matte B-kurs och slutligen åkt till London med kort varsel.

Där har ni mitt år. Jag kanske ska börja blogga mer? Kanske mina kära vänner hemma i Sverige skulle vilja veta mer än vad som ses på Facebook? Tål att tänkas på.

Over and out.